Skolbok och räkneverktyg för de blinda barnen |
Idag for jag och Erik till en skola i
grannbyn Katumba, där eleverna har olika handikapp. Det är elever
mellan 7 och 12 år, alltså innan de kommer upp i motsvarande
”högstadie/gymnasiet”. Skolan har flera byggnader som har
skänkts av Svenska organisationer, till exempel en förening som
heter ”Katumbas vänner.” På skolan finns det elever med
olika handikapp, som går tillsammans med "vanliga" elever från området. De har
sovsalar där de elever som kommer långväga ifrån bor under
terminerna. Eleverna på skolan är mentalt handikappade, fysiskt
handikappade, blinda och albino (i detta samhälle klassas det sista
som ett handikapp)
När vi kom dit blev vi först visade
runt i sovsalar och rum för fysisk träning. Vi träffade läraren
för de blinda barnen och han visade oss hur han skriver material till sina elever på skrivmaskiner för blindskrift.
Alla barn på skolan har lektioner tillsammans, de
”vanliga” barnen från området, de blinda, de med albinism och
de med fysiska handikapp. De enda som har specialklasser är de med
mentala handikapp. Vi fick höra att ”they depend on eachother and
help eachother”.
Glada elever på skolan |
När vi kom in i samlingssalen sjöng
alla de församlade barnen för oss, de var väldigt glada och jag
blev alldeles rörd av deras glädje och sång. Skolan har 500 elever
varav 130 bor där. De har 28 lärare, en sjukgymnast, en
sjuksköterska och en ”hantverkare” som hjälper barnen att laga
sina kryckor, skor och annat. De har två kokerskor och två
husmödrar som tar hand om barnen som bor på skolan. Mannen som tog med oss till skolan frågade barnen vad de skulle äta till middag
imorgon, de svarade ”bönor”, och han sa ”imorgon ska ni få
äta kött” och alla barnen jublade. Det var väldigt rörande att
se hur glada de blev över att få äta någonting som vi tar för
givet. Hur många barn i Sverige skulle jubla över den nyheten. Mot
slutet av vår vistelse bad de en flicka att säga någonting och hon
höll ett fint tal, bland annat sa hon ”När vi är här på skolan
så vet vi att vi har bröder och systrar och vi har inte hemlängtan”
och även ”Här känner vi att vi är precis som alla andra.”
Detta besök hade en stor inverkan på
mig, jag hoppas verkligen att denna skola kan fortsätta att hjälpa
barn i denna situation. Dessa barn har rätt att, precis som alla barn, få gå
i skolan, utvecklas och få känna sig ”precis som alla andra."
Sovsalar till de barn som bor på skolan |
Läraren visar mig hur de skriver material på blindskrift till de blinda barnen |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar